lördag 28 november 2009
sist men inte minst!
Mötet avslutades med att familjerna ville säga ett gemensamt tack till oss och er, eftersom det var sista gången vi träffar dem alla samlade. Det var väldigt fint, några av dem hade med sig små presenter. Till exempel så fick vi varsin smutsig liten plasttallrik av en farmor och en familj hade täljt fina salladsbestick med våra namn inristat. Tidigare hade de frågat oss vad våra pappor heter, för här är pappans namn även ofta efternamnet. På mina bestick står det därför "Ebba Dog" och på Wilmas "Vilmar Gunna".
De var viktigt för dem att deras tack kom fram till er där hemma som bidragit med pengar! så tack tack från alla tio familjer!
Vi har nu ocksa suttit alla inblandade i Malaika och bestämt vad som ska hända i framtiden. Malaika har en visson om att i framtiden bli ett projekt som hjälper 100 utsatta barn med HIV/AIDS. Nu finns det 11 barn och 10 familjer. Som vi tillsammans hjälpt.
Allt vi har lyckats göra under våran tid här för dessa familjer vill vi göra för fler och med de pengar vi har kvar är det i alla fall en början. Vi har tillsammans gjort en budjet så att pengarna ska räcka så länge som möjligt för 10 nya Familjer, men vi ger inte upp... vi kommer fortsätta hemma att samla in mer pengar för att hjälpa fler och fler Vi har därför redan gjort hembesök hos två eventuellt nya familjer.
Michael kommer fortsätta uppdatera oss om familjerna och deras företag och även information om det nya familjerna och deras alla möten.
Vi sa också hejdå till alla barnen på centret i fredags och det var verkligen fint. Barnen hade tagit ledigt från skolan och efter lunch hade dom en lång uppvisning med akrobatik, trummor och dans. Alla hade på något sätt även bidragit med en liten present ex, några barn hade ritat teckningar, en av personalen hade sytt kjolar och en hade skapat fantastiska tavlor av naturens alla tillgångar typ bananbland och bambuskott. Vi fick fantastiska lovord av både personal och barn och jag kunde inte hålla tårarna tillbaka när en av de äldsta killarna tackade.
Vi bjöd på godis dansade och kramades lite innan det var dax att för sista gången gå vägen vi nu vandrat i 3 månader. Vi drar på semester i två veckor innan vi den 16 december landar 11.30 på Landvetter.
Kram Wilma Ebba
måndag 16 november 2009
sista mötet
Vi har nu lagt mycket krut på den nya familjen så att mamman och Meshack ska kunna ta del av lånet. I tisdags förra veckan åkte vi upp till dem i bergen för att ge myggnät, filt och det sista kläderna ni samlat in.
Eftersom Tanzania är inne i en liten regnperiod just nu så möts vi av en lättare skur, vägarna som är av endast jord förvandlas till långa lerpölar så det blir helt omöjligt att ta sig upp i bergen där de bor. Så där stod vi med bilen slirande i backen och fick be mamma Meshack komma och möta oss. Vi hade med oss en socialarbetare från KCMC, det stora sjukhuset som familjerna får stöd ifrån. Hon sa att Mamma Meshack ser så mycket gladare ut och tackade oss djupt för att hon nu får delta i detta projekt.
vi körde också ut till alla familjer och gav dem näringsrikt mjöl som barn med HIV behöver för att hålla sig friska. tråkigt nog har vår älskade chaufför plötsligt sagt upp sig så fick hyra in en kille som körde runt oss..
I fredags hade Deus och ekonomi konsulten från förra mötet, ett privat mötet med Mamma Meshack, där hon fick samma genomgång som de andra familjerna. Henne ska vi köpa en symaskin till så hon kan sy kläder till marknaden som är i deras by tre gånger i veckan, de andra dagarna vill hon sälja lite hudvårdsprodukter. Mycket drivande!
Den 21/11 nu på lördag är vårt sista möte med familjerna, ett mötet som kommer innehålla mycket! vi har varit på det största HIV/AIDS centret i Moshi och hyrt in en föreläsare. Vi ska ha en heldag med familjerna där de tillsammans ska diskutera attityd, kunskap och hantering kring HIV/AIDS.
Han som ska föreläsa verkar väldigt duktig, så det känna bra!
Denna dagen kommer också vara våra sista gång vi träffar dem alla samlade och hoppas att det ska bli lyckat och att dem vågar diskutera och dela med varandra.
vi återkommer med hur allting har gått!
kram Ebba och Wilma
måndag 9 november 2009
En ny familj!
Vi har inkluderat ännu en familj. Pojken heter Meshack och är 2 år. Han bor ihop med sin mamma högt uppe i berget i en liten stuga. Pappan dog förra året i HIV.
Farmor och farfar till Meshak bor i stugan bredvid men de vill inte veta av mamman eller pojken som enligt dem tog död på deras älskade son.
Mamman och pojken har ingenting och farföräldrarna delar inte med sig av något. Men mamman är en kämpe och gör allt för att sonen ska må bra dock är hon själv smal som en sticka.
Hos denna familj märks det tydligt att det är kunskap som saknas. Farföräldrarna tror att mamman och pojken smittar om de vidrör något som är deras. De får alltså inte låna köket för att laga maten de får av oss.
Det blev en vild diskussion på swahili mellan farfar, farmor och personalen från Kili centre. De fick förklara för farföräldrarna att de måste acceptera sitt barnbarn, ¨pojken är faktiskt utav av ert eget blod¨. Men de propsade på att mamman och Meshack borde flytta därifrån. Tillslut gick de i alla fall med på att låna ut köket och vi hoppas de håller vad de lovat.
Nu ska alltså pojken få mat varje månad tack vare er. Så småningom ska de också få ta ett lån och starta sitt eget företag. Vi ska också ge pojken kläder, myggnät och filtar.
Med mer pengar kan vi hjälpa ännu fler familjer! det känns underbart! tack!
måndag 2 november 2009
KONTONUMMER OCH BANK
Bohusbanken 12140188551 (de fyra forsta ar clearingnumret o banken kan ibland heta danske bank)
Nu har familjerna hämtat lånet!
Idag har alla familjerna skrivit på kontraktet och hämtat sitt lån på Kili Centre. Allting gick jättebra och familjerna var mycket glada och tacksamma!
De nästkommande veckorna kommer vi åka ut till familjerna och se hur allting går.
Här nedan är bilder på när några av familjerna skriver på kontraktet: